Blommande ängar för en mer hållbar grönyteskötsel

Undrar du över varför gräs och örter får växa sig ovanligt högt på vissa ställen i Mönsterås kommun? Just nu jobbar vi med att skapa mer ängslika marker i och omkring våra tätorter, för en ökad biologisk mångfald och hållbar grönyteskötsel.

Idag finns knappt en procent av ängsmarken kvar, jämfört med för hundra år sedan. Många arter som är beroende av blommande ängar har svårt att överleva. Vi har ett ansvar att bevara den biologiska mångfalden för kommande generationer.

Hållbar klippning gynnar pollinerare

Genom att utveckla en mer hållbar gräsklippning, det vill säga att inte klippa gräset lika ofta, gynnas pollinerare och andra insekter av ett högre gräs som tillsammans med andra växter får gå i blom. Dessutom minskas transporter och klipptid för gräsklippare och därmed minskar också både avgaser och utsläpp.

Istället för att klippa grönytan och lämna kvar höet kommer vi att slå ytan en eller ett par gånger per år. De platser som ska bli ängar kommer att vara oklippta fram till augusti/september.

Det vi slår kommer att forslas bort när alla frön fallit av. Denna typ av skötsel påminner om gamla tiders ängsslåtter. Då sjunker näringshalten i marken successivt, vilket skapar en bättre miljö för blommande örter och de insekter som är beroende av dem. Det är viktigt eftersom både vi och naturen är beroende av pollinerande insekter, till exempel för vår livsmedelsförsörjning.

Tre till fyra år för en tät och blommande äng

Det tar tre till fyra år för en äng att bli tät och blomma ordentligt, och under tiden kan den se gles och ovårdad ut. Men kikar du riktigt nära kan du ofta se hur artrik ängen är, och hur många vilda pollinerare den ger plats för.

Omställningen görs med medel från LONA, den lokala naturvårdssatsningen, från Naturvårdsverket.

I projektet med tätortsnära ängar kommer vi längre fram också att anlägga mindre blomsterängar där vi sår in blomsterfrön för en rikligare blomning.