Budget i balans på socialförvaltningen

Kostnader för LSS (stöd och service till vissa funktionshindrade) är cirka tre miljoner kronor högre än riksgenomsnittet. Det beror framför allt på så kallad produktivitet inom särskild service, personlig assistans, korttidsvistelse och daglig sysselsättning. Bland annat har vi en högre andel ärenden personlig assistans och färre brukare som bor i gruppbostäder än genomsnittet, samtidigt som kostnaderna för personlig assistans är högre än i andra kommuner. Utredningen förslår att åtgärder bör riktas mot förbättrad resursfördelning och bemanning utifrån brukarnas behov.

För äldreomsorg och hälso- och sjukvård har vi cirka 23 miljoner högre kostnader än riksgenomsnittet, vilket beror på så kallad produktivitet inom hemtjänst, korttidsvård och särskilt boende. Inom hemtjänst har brukarna en högre andel timmar i medel än andra kommuner, men låg utförandegrad, och relativt låg beläggning på särskilda boenden. Dessutom har särskilda boenden en högre bemanning av hälso- och sjukvårdspersonal än andra kommuner. Här identifieras möjlighet till minskade kostnader genom att man ser över bemanning, brukarnas behov och boendeandel.

Även inom individ- och familjeomsorgen har vi en högre kostnad än riket, på ungefär 15 miljoner kronor. Det beror framför allt på kostnader för insatser inom barn- och ungdom, familj och vuxna missbrukare, medan vi har lägre kostnader för ekonomiskt bistånd än snittet. Utredningen föreslår att åtgärder bör inriktas på minskade placeringar och ökad effekt av öppenvården för att förhindra eller ta hem fler placeringar.

Samverkan med centrala stödfunktioner som HR och ekonomi behöver prioriteras, fördjupas och ske mer kontinuerligt.

Den ekonomiska kunskapen hos enhetscheferna behöver höjas för att den ekonomiska styrningen ska fungera ändamålsenligt. Bland annat behöver enhetscheferna bli mer involverade i budgetplanering och budgetuppföljning, och det behövs större samplanering mellan enheter både vad gäller bemanning och budgetarbete.

Olika enheter behöver samverka kring bemanning i betydligt högre utsträckning, för att använda personal mer kostnadseffektivt. Fler medarbetare behöver också delegeringsutbildning.

Kravet på att anställa och bemanna hemtjänst och särskilt boende med undersköterskor bör tas bort, eftersom det ger högre kostnader för mindre kvalificerade arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra kompetenser.

Det är mycket stor skillnad mellan hur många timmar hemtjänst som biståndshandläggarna beviljat, jämfört med hur många timmar hemtjänsten utför. Kopplingen mellan biståndsbeslut, budget och utförd tid för hemtjänst behöver bli bättre. Det behöver upprättas fler genomförandeplaner för brukare. Besluten behöver följas upp i större utsträckning.

Som en mer långsiktig åtgärd pekar rapporten ut arbetet med den så kallade prislappsmodellen som en nyckel, en modell där man sätter prislappar på verksamheter och grupper utifrån en genomsnittskostnad i jämförbara kommuner. Dessutom föreslår rapporten att kommunen ska se över hur de ekonomiska resurserna behöver fördelas som helhet, i takt med att andelen äldre i samhället växer samtidigt som andelen tillgänglig arbetskraft minskar och andelen barn i förskola och skola blir färre.

Nyhet: Facklig samverkan – vi jobbar tillsammans för en god arbetsmiljö (publicerad 4 mars 2025)

Nyhet och pressmeddelande: Fler åtgärder för att nå balans mellan verksamhet och budget inom socialnämnden (publicerad 3 mars 2025)

Nyhet: Socialförvaltningens arbete med en budget i balans fortsätter (publicerad 31 januari 2025)

Nyhet och pressmeddelande: Uppföljande utredningar om socialnämndens ekonomi föreslår ytterligare åtgärder för budget i balans (publicerad 20 december 2024)

Nyhet och pressmeddelande: Så ska socialförvaltningen nå sitt mål om en budget i balans (publicerad 12 september 2024)

Underskottet beror på flera orsaker. Framför allt handlar det allt om kostnader för vikarier, övertid- och mertidsersättning, sjukersättning i samband med frånvaro samt ökade behov. Äldreomsorgen svarar för cirka 70 procent av underskottet, och omsorg om personer med funktionsnedsättning för cirka 20 procent. Resterande 10 procent är utspritt över socialförvaltningens övriga områden.

Sedan flera år tillbaka har socialförvaltningen ett arbetssätt för friska arbetsplatser och delaktighet, ett arbete som vi ser på sikt ger en god arbetsmiljö, bra arbetsklimat och låg sjukfrånvaro. Även om vi ser att det sker förbättringar har vi fortfarande en lång väg kvar i arbetet, och det visar sig exempelvis i underskottet.

Det blir fel att säga att verksamheterna inte påverkas, eftersom några av åtgärderna handlar schemaläggning, resursfördelning och bemanning. Vårt mål är att brukarna, det vill säga de vi är här för, ska påverkas så lite som möjligt. Socialnämnden är tydliga med att förändringar behöver göras för att anpassa verksamheterna inför framtidens demografiska utmaningar, och för en budget i balans. Samtidigt ska åtgärderna inte göra arbetsmiljön sämre för våra medarbetare på sikt.

Men vi förstår att många av våra medarbetare är oroliga över förändringarna och hur det påverkar deras arbete eller arbetsplats. Vi tror på dialog och uppmuntrar våra medarbetare att prata med sina närmaste chefer om sin oro. Det är vårt gemensamma uppdrag i förvaltningen att förändringarna sker på ett tryggt sätt, och att vi arbetar tillsammans.

För att svara på det behöver man förstå att det är socialnämnden som beslutar om åtgärder, utveckling och budget i socialförvaltningen. Socialförvaltningens arbete är att förvalta och utföra nämndens beslut.

Mönsterås kommun har ett starkt samarbete med fackliga organisationer och samverkar för att säkerställa en god arbetsmiljö. Genom vårt samverkansavtal (arbetsgivare och fackliga organisationer) har vi också facklig samverkan där facket är medarbetarens röst i exempelvis förändringar. Dessutom hålls personalmöten varje månad på samtliga enheter, där medarbetare får information och har möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter.

Vi uppmuntrar medarbetare att prata med sin chef om hen har frågor eller är orolig på grund av arbetet för en budget i balans.

Om de åtgärder som socialnämnden beslutat om inte ger tillräckligt resultat kan ytterligare åtgärder bli aktuella. Men vad det skulle kunna vara vet vi inte i dagsläget.

En del av de beslutade åtgärderna handlar om att utreda och följa upp arbete. Det innebär att det kan ta tid innan vi ser ett ekonomiskt resultat, och att utredningarna kan ge förändrade arbetssätt som vi inte vet om idag.

Grundschemat sätts utifrån verksamhetens behov och skapas ute i varje verksamhet. Schemaplanerarnas roll är att utifrån verksamhetens grundschema omvandla resurspass till ordinarie arbetspass på sin eller samplaneringsenheternas arbetsplatser vid planerad frånvaro som semester eller kortvariga verksamhetsförändringar som ökat antal timmar hos brukarna.

Genom våra utredningar har vi sett att uppskattningsvis 40 till 80 timmar i månaden lades ner på schemaläggning, på varje enhet. Sammanlagt handlar det om ungefär 1 800-3 600 timmar i månaden. Våra schemaplanerare arbetar heltid och det motsvarar 320 timmar i månaden.

Det innebär att central schemaplanering frigör tid för alla våra medarbetare. Samtidigt kan vi i stället använda resurserna för bättre kvalitet till våra brukare utifrån de förutsättningar vi har idag.

Ja, det stämmer. Vi har även jobbat med resurspass i många år. Sedan 2016 finns en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och fackförbundet Kommunal som säger att vi ska jobba mot heltid som norm, att varje medarbetare ska ha möjlighet att jobba heltid. Det innebär att vi kan ha mer tid i sysselsättningsgrad än vad verksamheten har behov av och det är här resurspassen kommer in.

Fackförbundet Kommunal och Mönsterås kommun har en lokal överenskommelse om att resurspassen kan planeras in inom samplaneringsenheter och enheter som medarbetaren själv har valt.